1 Inledning

Skapandet av ett nytt företag är den vanligaste indikatorn på framgång i entreprenörskapsutbildning. Därför fokuserar utbildningen i entreprenörskap ofta på att lära eleverna de praktiska och teorier som behövs för att starta ett nytt företag. Enligt Skolverket (2021) fokuserar entreprenörskapsteoribaserad pedagogisk på elevernas kunskaper om företagsekonomi medan praktikbaserad pedagogisk betonar elevernas entreprenöriella färdigheter och förmågor. Dessutom ignorerar denna betoning på färdigheter och teori det faktum att framgångsrika entreprenörer använder ett kognitivt förhållningssätt (Sanchez, Carballo & Gutierrez 2011) för problemlösning som ett av sina kännetecken. En framgångsrik entreprenör är en problemlösare och beslutsfattare eftersom de ser på problem från en mängd olika vinklar och perspektiv. Däremot i klassrummet ber pedagoger vanligtvis eleverna att hitta lösningar på problem istället för att lära dem att definiera problem själva (Cash 2020). Det här sättet att tänka är som att släcka bränder istället för att förhindra dem. Därmed behöver entreprenörskapselever lära sig att definiera problem, tänka strategiskt och uppnå hållbara resultat. Därtill måste entreprenörskapspedagoger gå längre än att lära eleverna begrepp och färdigheter i entreprenörskap genom att lära dem hur man utvecklar ett hållbart företag, nämligen att identifiera de nuvarande miljömässiga, samhälleliga och ekonomiska problemen. Slutligen måste eleverna lära sig hur man löser dessa problem på den tredubbla linjen av hållbarhet (Asimow 2020), som inkluderar människor, vinst och miljö eftersom hållbarhetsstrategier främjar ett företags livslängd (Haanaes & Olynec 2022).

1.1 Syfte

Syftet med denna uppsats är att undersöka de olika pedagogiska metoderna för att undervisa gymnasieelever i entreprenörskap. Fokus kommer att ligga på gymnasieelever som vill vara entreprenörer med tonvikt på att utveckla en hållbar verksamhet.

1.2 Frågeställning

För att uppnå syftet kommer detta arbete att besvara på följande frågor:

1. Vilka pedagogiska metoder kan lärare använda för att lära gymnasieelever om entreprenörskap och att bygga ett hållbart företag?
2. Vilka pedagogiska metoder kommer att hjälpa entreprenörselever att identifiera och lösa problem på den tredubbla linjen av hållbarhet?

2 Metod

En systematisk litteraturstudie används i denna studie som en kvalitativ metod. Denna studie läser, tolkar och analyserar kompendium och artiklar relaterade till den pedagogiska metoden att lära gymnasieelever, entreprenörskap och hållbart företagande.

3 Resultat 

3.1 Problembaserat Lärande (PBL) Pedagogisk Arbetsform

Gymnasieelever placerades i en grupp på 2–3 elever i entreprenörskapsklassen. Klassen undervisades i den problembaserat lärande (PBL) pedagogiska arbetsformen (Bolstad 2013: 109). Elever i en grupp delade med varandra några fakta som de visste om de sociala, miljömässiga eller ekonomiska frågorna. De gjorde översikter, identifierade några problem, bedömde dem och tog fram en affärsplan som kan lösa problemet längs de tre hållbarhetslinjerna: hur kan deras verksamhet gå med vinst, hur kan sociala problem lösas från deras verksamhets existens genom deras produkter eller tjänster de erbjuder och hur kan miljön förbättras. Eleverna sökte information från många olika perspektiv och platser. Dessutom vägleddes och handledes eleverna av en PBL-utbildad lärare med bakgrundsutbildning i entreprenörskap. Vidare träffades eleverna varje vecka för att diskutera hur mycket arbete som hade slutförts och hur mycket arbete som återstod. Eleverna kände sig personligen ansvariga för sin grupps framgång. Eleverna fick kontroll över sitt eget lärande genom att odla nyfikenhet och innovation. Vidare utvecklade de sin egen motivation och behärskning genom denna typ av pedagogisk arbetsform.

PBL-pedagogisk arbetsform lät eleverna lära sig från problem till lösning, från känt till okänt, konkretisering och åskådliggörande metodiska principer (Bolstad 2013: 134). Eleverna lärde sig att tänka kognitivt, hitta och lösa problem konkret.

3.2 Studiebesök Pedagogisk Arbetsform

Studiebesökspedagogisk arbetsform (Bolstad 2013: 113) är en annan bra metod för att undervisa i entreprenörskapsutbildning i gymnasieskolan. Skolan gjorde överenskommelser med eleverna, som att sätta tid, slutföra registreringen och tillhandahålla skjuts till en av Sveriges hållbara verksamheter. Dessutom kunde de träffa och interagera direkt med den svenska startup-gemenskapen och entreprenöriella ekosystem. Specialisten på plats informerades om sammanhanget för besöket och de delade med sig av en insikt om sitt företag, som kretsar kring hållbart företagande, entreprenörskap och innovation.

Studiebesök pedagogisk arbetsform låter eleverna lära sig av helheten till detaljer, från exempel till regel, konkretisering och åskådliggörande metodiska principer (Bolstad 2013: 134). Eleverna fick introduktionsmaterial om företaget de skulle besöka, ett problem som verksamheten löste och särskild observationsinformation om hur företagaren byggt upp den hållbara verksamheten från grunden.

Förberedelse- och uppföljningsuppgifter ingick i detta studiebesök med en guidad tur. Efter avslutat studiebesök träffades individen i en grupp om två eller tre för sammanfattning, reflektion, diskussion och uppgiftslösning. De kunde lära sig av de ledande företagarna genom att ställa frågor direkt och föra samtal med dem.

4 Diskussion

Problembaserat lärande (PBL) pedagogisk arbetsform har både för- och nackdelar. Eftersom elevernas förmågor varierar är denna metod svår att kontrollera. Det kräver också närvaro av en PBL-utbildad lärare som ska fungera som vägledare, motivator och facilitator (Bolstad 2013: 109). I traditionellt pedagogisk arbetsform var pedagogen ofta kunskapsförmedlare och eleverna är mottagare av kunskap. Men i PBL är det eleverna som stimulerar och aktiverar inlärningsprocessen. Ytterligare elever kan lära sig mycket av varandra i gruppen. Slutligen förbereder det också eleverna att bli kognitiva entreprenörer. Deras lärande om entreprenörskap upprätthåller en koppling till verkligheten genom att identifiera och lösa verkliga problem.

Studiebesök pedagogisk arbetsform behöver tid för vissa förberedelser att göras, till exempel behöver lärare ordna transporter, kommunicera med personalen på plats och vissa visitationsuppdrag för eleverna. Det kräver också att specialisten på plats informeras om det förväntade innehållet som ska delas, samt informera eleverna om vem, vad och varför de kommer för att besöka dem.

Båda pedagogiska arbetsformerna kräver grupparbete. Lärare måste förbereda sig för grupparbeten för att bli framgångsrika. Det bör ha ett tydligt mål att vara effektivare än enskilt arbete.

Slutligen måste framgångsrika pedagogiska metoder kopplas till verkligheten, och teori, praktik, reflektion och handling ska flätas samman. Entreprenörskapsutbildning kommer bara att vara till nytta om den är verklighetsförankrad och erbjuder en hållbar affärslösning som gynnar människor, vinster och miljö.

Referenser

Asimow, Naomi (2020). The Three P’s: How High School Students are Reinventing the Triple Bottom Line of Sustainability in Business. https://greenschoolsnationalnetwork.org/the-three-ps-how-high-school-students-are-reinventing-the-triple-bottom-line-of-sustainability-in-business/. (Hämtad 2022-05-16)

Bolstad, August (2013). Handbok i lärande – hur du lär ut för att andra ska lära in. Lund: Studentliteratur.

Cash, Richard M (2020). Problem Finding, Problem Solving, and Decision Making: Critical Skills in Today’s World. https://freespiritpublishingblog.com/2020/09/10/problem-finding-problem-solving-and-decision-making-critical-skills-in-todays-world/. (Hämtad 2022-05-17)

Haanaes & Olynec (2022). Why all businesses should embrace sustainability. https://www.imd.org/research-knowledge/articles/why-all-businesses-should-embrace-sustainability/. (Hämtad 2022-05-17)

Sanchez, Carballo & Gutierrez (2011). The entrepreneur from a cognitive approach. https://www.psicothema.com/pdf/3906.pdf. (Hämtad 2022-05-17)

Skolverket (2019). Ämne: Entreprenörskap. Stockholm: Skolverket. https://www.skolverket.se/undervisning/gymnasieskolan/laroplan-program-och-amnen-i-gymnasieskolan/gymnasieprogrammen/amne?url=1530314731%2Fsyllabuscw%2Fjsp%2Fsubject.htm%3FsubjectCode%3DENT%26courseCode%3DENTENR0%26lang%3Dsv%26tos%3Dgy%26p%3Dp&sv.url=12.5dfee44715d35a5cdfa92a3#anchor_ENTENR0. (Hämtad 2022-05-16)