Införandet av du-reformen för femtiofem år sedan var en befrielse efter alla år av nia och titulering (Wikipedia 2022). Det ansågs oförskämt att tilltala de flesta människor utan en lämplig titel eller mindre respektfull som nia eller han/hon före reformen. Tidigare användes dua bara för barn, syskon, nära vänner och eventuellt kusiner, men inte för föräldrar. Dua används dock inte alltid i alla situationer, inte ens efter reformen. Den svenska kungafamiljen nämns till exempel fortfarande med sina respektive titlar. Det är därför frågan om huruvida folk ska nia och titulera tillbaka fortfarande diskuteras. Visst tycker jag att folk borde hålla sig till dua.

För det första etablerar dua jämlikhet. Det svenska samhället motarbetar diskriminering. Det är detta som gör Sverige till vad det är idag: ett land som värdesätter och behandlar alla människor lika, oavsett deras politiska, sociala eller ekonomiska förutsättningar. I mitt hemland, Indonesien, har vi liknande ord “anda” och “kamu” som betyder nia och dua. Anda är van vid att visa mer respekt för personer av högre rang medan kamu används för vardagliga och personliga samtal med vänner och yngre människor. Att fortsätta hänvisa till människor efter deras sociala status, rangordning eller ålder är en form av diskriminering som gör samhället mindre harmoniskt.

För det andra ger dua människor frihet och för människor närmare varandra. Att nia och titulering skapar en barriär mellan människor, vilket försvårar dialog och samtal. Min erfarenhet på det svenska universitetet där jag kan dua min lärare utan att använda deras titlar, gör att jag känner mig närmare. Jag kan kontakta min lärare när som helst utan att respektera dem mindre.

För det tredje, medan många menar att nia förmedlar mer respekt och formell kommunikation, där kvinnor klassas som gifta eller ogifta, så strider det faktiskt mot det svenska samhället som främjar jämställdhet. Sverige främjar jämställdhet, vilket innebär att både män och kvinnor har lika möjligheter och rättigheter.

Sammanfattningsvis var du-reformen inte bara en språklig utan också en kulturreform som visade att Sverige har gått in i en ny, mer jämlik era. Att återvända till nia eller titulera skulle vara ett steg bakåt för Sverige i dess strävan efter jämlikhet, frihet och jämställdhet i det svenska samhället.

Källor:
Skagegård, Ellinor (2017). 5 anledningar att inte ”nia”. Hämtat från Svenska Dagbladet, https://www.svd.se/a/AA7AM/5-anledningar-att-inte-nia. Publicerad 1 juli. Hämtat 2 april 2022 kl. 15.00.

Wikipedia (2022). Du-reformen. https://sv.wikipedia.org/wiki/Du-reformen. Publicerad 13 januari. Hämtat 2 april 2022 kl. 15.10.

Svensson, Anders (2020). Här är Sveriges 100 största språkhändelser. Hämtat från Språk Tidningen, https://spraktidningen.se/2020/11/har-ar-sveriges-100-storsta-sprakhandelser/. Publicerad 2 november. Hämtat 2 april 2022 kl. 15.20.